Ostlänkens positiva effekter skjuts framåt i Trafikverkets förslag till nationell plan

Det är mycket positivt att Ostlänken finns med som ett namngivet objekt i förslaget till Nationell plan och att anslaget till banan ökar jämfört med gällande plan.
Därmed kan pågående planeringsarbete slutföras och successiv utbyggnad påbörjas. Tyvärr avsätter inte planförslaget tillräckliga medel för att Ostlänken ska kunna tas i drift under planperioden och förslaget saknar dessutom ett specificerat år när Ostlänken ska vara klar.

Så skriver Nyköping – Östgötalänken AB i sitt remissvar över Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029.

  • En försening innebär att Ostlänkens positiva effekter förskjuts framåt i tiden, säger bolagets ordförande Urban Granström (S). Följden blir att utveckling och regionförstoring hämmas i Stockholm/Mälardalen.På ett lokalt plan får tidsförskjutningen negativ inverkan på bostadsbyggandet och på samhällets möjligheter att tillgodogöra sig övriga nyttor som följer i Ostlänkens spår.

I remissvaret skriver Nyköping- Östgötalänken AB att den långsamma utbyggnadstakten för hela höghastighetsjärnvägssystemet riskerar att hämma hela Sveriges tillväxt. För att säkerställa nyttorna av de stora investeringar staten, regionerna, kommunerna och det privata näringslivet planerar, måste utbyggnaden av nya stambanor ske samlat och i ett högre tempo än vad som anges i Trafikverkets förslag. Annars riskerar många följdinvesteringar att utebli.

Bolaget pekar också på att gång- och cykeltrafik ska prioriteras i städerna och attraktiva kopplingar till flyg ska säkerställas för att förbättra den nationella och den internationella tillgängligheten i hela Stockholm/Mälardalen.

För att klara uppsatta restidsmål mellan Stockholm och Göteborg/Malmö samt till orterna utmed Ostlänken förordar bolaget att hela systemet byggs för 320 km/tim. För Ostlänken kan en dimensionering för 250 km/tim tillgodose behovet av restids- och regionförstoringseffekter i sträckningen Stockholm – Linköping. Det är regering och riksdag som ska besluta om vilken standard som ska användas och  i detta beslut bör hela systemets funktionalitet vägas in.

Nyköping – Östgötalänken AB bildades 2001 av berörda kommuner och regioner för att åstadkomma en utbyggnad av Ostlänken. Nyköping – Östgötalänken AB ägs av kommunerna Södertälje, Trosa, Nyköping, Oxelösund, Norrköping, Linköping och Mjölby, samt Regionförbundet Sörmland och Region Östergötland.

För mer information kontakta
Styrelseordförande Urban Granström 073 – 773 79 83

Läs remissvaret i sin helhet (PDF)
06 Dec 2017