Slutrapport från Sverigeförhandlingen

Vid en presskonferens 20 december 2017 överlämnade Sverigeförhandlingen sin slutrapport till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Vid en presskonferens 20 december 2017 överlämnade Sverigeförhandlingen sin slutrapport till infrastrukturminister Tomas Eneroth.
I samband med detta överlämnades också de avtal som förhandlingen slutit med 20 kommuner och 6 regioner om förbättrad kollektivtrafik i våra storstäder, höghastighetsjärnväg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö samt 285 400 nya bostäder.

Sverige planerar att bygga sin första höghastighetsjärnväg och det har varit Sverigeförhandlingens uppgift att med förhandlarna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman möjliggöra ett snabbt genomförande av den 75 mil långa järnvägen. Förhandlingarna om stationsläge, medfinansiering och nya bostäder är nu klara och avtalen med kommuner och regioner om Sveriges största infrastruktursatsning på 150 år är undertecknade.

Sverigeförhandlingen har även haft i uppdrag att ingå överenskommelser som förbättrar kollektivtrafiken och ökar bostadsbyggandet i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Skåne. Resultatet är en rekordstor satsning på hållbara städer som kan växa och utvecklas. Förhandlingarna har lett till avtal om utbyggd kollektivtrafik och cykelåtgärder till en total investeringskostnad på 38,4 miljarder kronor. Det handlar om allt från ny tunnelbanelinje mellan Älvsjö och Fridhemsplan i Stockholm till BRT-lösningar i Skåne och linbana i Göteborg samt totalt 13,8 mil ny cykelbana i våra tre storstadsregioner.

Förhandlingarna har kopplat ihop infrastruktursatsningarna med åtaganden om bostadsbyggande.

− Sverigeförhandlingens uppdrag har inte bara varit att lösa ett transportproblem. Det handlar om ett helt samhällsbygge och vi har lika mycket varit en bostadsförhandling. Vårt mål om 100 000 nya bostäder har vi uppnått med råge. I dag har vi avtal om totalt 285 400 nya bostäder i våra storstäder och längs den nya höghastighetsjärnvägen, säger HG Wessberg.

− Vårt arbetssätt bygger på en värdeskapande förhandlingsmodell som baseras på nyttor. Den har gett tydliga resultat och vi föreslår därför i vår slutrapport att modellen ska fortsätta användas i kommande förhandlingar mellan staten, kommuner och regioner, säger Catharina Håkansson Boman.

Sveriges första höghastighetsjärnväg
Sverige behöver bygga nya järnvägsspår. Södra och Västra stambanan har snart nått sitt kapacitetstak samtidigt som efterfrågan på person- och godstrafik fortsätter att öka. Att hitta utrymme för underhåll blir allt svårare och effekten är ett sårbart system med stora störningar.

De nya spåren minskar trycket på de gamla banorna och ökar punktligheten i hela systemet. Men höghastighetståg ger också samhällsutvecklande effekter som inget annat trafikslag kan ge. De höga hastigheterna förstorar arbetsmarknadsregionerna och ökar möjligheterna att bo och arbeta där man vill. Med större marknader får företag lättare att växa. Möjligheten att nå klimatmålen ökar då tåget blir ett pålitligt val för gods och ett självklart alternativ för resenärer som tidigare tagit flyget.

− Nu ritar vi om kartan för Sverige och binder ihop hela södra Sverige till en stor arbetsmarknadsregion. När vi bygger ut järnvägen för höghastighetståg som kan köra i hastigheter om 320 km/h skapar det enorma samhälls- och klimateffekter. 10 miljoner människor inom triangeln Stockholm, Malmö–Köpenhamn och Göteborg kommer att kunna nå varandra inom 2-3 timmars restid. Höghastighetsjärnvägen är dessutom ett viktigt bidrag för att Sverige ska vara koldioxidneutralt 2045, säger Catharina Håkansson Boman.

I slutrapporten föreslår Sverigeförhandlingen följande:
•Höghastighetsjärnvägen ska byggas för tåg som kan köra i hastigheter om 320 km/h. Då blir restiden Stockholm–Göteborg två timmar och Stockholm–Malmö två och en halv timmar. Spåren kommer också att trafikeras av snabb storregional tågtrafik i 250 km/h.

•Utbyggnaden ska ske snabbt och båda sträckorna bör vara färdigställda cirka 2035. Det är en förutsättning för att realisera alla samhällsnyttor och de stora klimateffekterna. Bygger man snabbt och på rätt sätt kan höghastighetsjärnvägen vara klimatneutral fyra år efter trafikstart. En mer långsam utbyggnad innebär dessutom merkostnader.

•Byggandet av höghastighetsjärnvägen ska finansieras via ett eget anslag genom lån i Riksgälden.

•Gröna obligationer är ett sätt att bidra till gröna investeringar och en hållbar finansmarknad. Vi föreslår därför att Riksgälden får i uppdrag att utvärdera möjligheterna att en del av upplåningen sker i form av gröna obligationer.

•För att skapa transparens och tydlighet föreslår vi att arbetet med höghastighetsjärnvägens planering och utbyggnad bedrivs inom en egen projektorganisation t.ex. i form av ett helägt statligt bolag eller som en del av en befintlig organisation.

− Höghastighetsjärnvägen är vår största infrastruktursatsning på 150 år och en nödvändig satsning på vårt järnvägssystem. Med lånefinansiering kan järnvägen byggas ut snabbt, vilket är en förutsättning för att få ut alla samhällsnyttor och klimateffekter. Då riskerar vi heller inte att under lång tid tränga ut andra angelägna infrastrukturinvesteringar. Höghastighetsjärnvägen är ett samhällsbygge som inte kan vänta, säger HG Wessberg

Läs hela rapporten på Sverigeförhandlingens webbplats.

 

 

21 Dec 2017